Franzén Arkeologi
 
Gert Franzén
arkeolog/ingenjör
Tönsbergsgatan 4C  
582 31 Linköping
 
Driftlokal: Danmarksgatan 6
 
tel 013- 21 11 55
mobil 0707 777 222
E-post: gert@franzark.com
 
postgiro 77 59 22 - 8
bankgiro 621 - 69 72
 
Innehar F-skattsedel
 
 
 
Verksamhetens hemvist, Övre Vasastan i Linköping.
Kartan lånad av eniro.se som bl.a har flygfoto över Linköping av hög kvalité!
Presentation
Franzén Arkeologi är jag och mina verktyg.
Jag är född 1947 och är alltså en av dessa fyrtiotalister som ”hotar” samhället genom att vara många och envisa.
 
En ganska lång teknikerkarriär föregick min utbildning till arkeolog 1995. Före utbildningen vid Stockholms universitet hade jag varit privatforskare – ”amatörarkeolog” – ganska länge. Båda dessa bakgrunder präglar starkt mitt förhållningssätt till arkeologin idag. Amatörens starka engagemang och teknikerns krav på resultat och precision finner sina självklara platser i min professionella yrkesutövning.
 
Som tekniker är jag van vid att ett jobb ska resultera i något konkret. Ibland stämmer inte resultatet med etablerade sanningar, men att göra som alla andra för att slippa kritik är inte min uppgift. Kamp för kulturmiljö och landskap och en eftertänksamt framåtskridande arkeologi är definitivt mina uppgifter.
 
Geografisk arkeologi
Min specialitet är Geografisk Arkeologi, vilken är ungefär detsamma som historisk kulturgeografi eller landskapsarkeologi. Benämningen är skapad för arkeologi utförd med hög grad av geografisk metod. Det innebär att jag har lagt ner oerhört mycket tid på landskapsstudier, både i stort och i detaljer. Kartering är därvid en central metod, ibland som översikter, ibland för att reda ut detaljerade samband i terrängen. Jag har därvid fått stor vana att göra kartor genom mätningar utomhus och datorarbete inomhus. Som kreativ tekniker har jag förstås utvecklat egna effektiva metoder för arbetet, vilket gör att jag kan utföra det ensam. Men tämligen snabbt.
 
Epokmässigt ligger min specialitet i järnåldern, främst den äldre. Mitt främsta intresse är den tidens agrara verksamheter, dvs bondefamiljens liv och gärning. Enorma mängder kvarlåtenskap från sådant finns kvar i terrängen. Mycket är oupptäckt och ofta inte ens igenkänt.
 
Kort resumé över mina jobb och utbildningar i omvänd kronologi: Som arkeolog har jag arbetat för - Riksantikvarieämbetet, UV Öst - Östergötlands länsmuseum - Linköpings universitet - Linköpings kommun - Gamla Linköping - Holmen skog - Södra - Hembygdsföreningar, t.ex o Linköpings Ekopark o Väderstad hbf o Askeby hbf o Slaka hbf Egen firma Franzén Arkeologi. Linköping 2003 – Egen forskning kring främst järnålderns kulturmiljöer och odlingslandskap, samt metodutveckling kring arkeologins fältdokumentation. 1980 - Arkeologutbildning, Stockholms univ. -1995 Egen firma Franzén Teknik, Linköping 1979 - Egen firma, Gefac Produktutveckling, Gusum -1979 Chef utveckling Viradivisionen, Gusum -1976 Konstruktör, Stal Laval Turbin AB, Finspong -1974 Konstruktör, ASEA, Ludvika -1971 Ingenjörsexamen, maskinteknik, Västervik -1970 Kemiskt analyslaboratorium -1966 Realskola -1964 Om arkeologi – några av mina synsätt. Det är min mening att arkeologi inte är en strikt vetenskap, utan en verksamhet i syfte att ta fram vetande om förgången tid. För att nå upp till vetenskap innehåller den alltför mycket lösa åsikter, ogrundade resonemang och medsläpade traditioner. Begreppet ”tolkande vetenskap” ser jag som en undanflykt och en motsägelse i sig. Arkeologin blir varken sämre eller bättre av att inte vara vetenskap och den kommer givetvis alltid att innehålla vetenskapliga metoder. Arkeologin har en mycket undanskymd roll i samhället. Den ses ofta som en broms för samhällets fysiska utbredning och en stor kostnad, men röner stort intresse bland allmänheten. Om inte den starka kulturminneslagen fanns, skulle arkeologin försvinna eller bli en ren nöjesverksamhet. För att ge kulturmiljön och dess försvar en framträdande roll, måste den ges en sådan roll. Det har ännu inte skett. Samtidigt måste kraven på arkeologin öka, t.ex. lägre kostnader (= bättre metoder). Bättre beredskap i samhällsfrågor, så att kunskap om kulturmiljön finns som underlag redan i inledningen av diskussioner och planer för exploatering. Fornminnesregistret räcker därvidlag inte på långa vägar. Och att på uppdrag göra utredningar och förundersökningar när exploatering redan är beslutad är en ohållbart defensiv hantering. (Att sedan metoderna för utredning och förundersökning har stora brister är en annan diskussion som vi i branschen själv bör föra och utveckla.) Om inte utgrävningar blir mindre kostsamma kommer samhället inte att acceptera att de görs i nuvarande omfattning. Det innebär att arkeologin måste bli mera skärpt i sina resonemang, mera urskiljande, mera problemlösande och prickskyttig. Det kan t.ex innebära mera syn för landskap i förhållande till grävning i marken. Bättre metoder för dokumentation måste utvecklas. Hur kan vi t.ex. fortfarande sitta och mäta ett objekt med tumstock och rita för hand på mm-papper? Hur kan man tillåta sig att rensa en stenkonstruktion, eller många, genom att peta med skärslev, borste och fingrar? I ett utgrävningsområde finns aldrig någon elkabel eller tryckluftslang. Och därmed inga moderna verktyg. Att hävda att det ”inte går” är att romantisera verksamheten och avskilja den från övrig utveckling. Som Du märker är jag lite kärv kring mitt eget ämne arkeologi. Det känns som en skyldighet. Arkeologin är intressant och viktig och kan vara oerhört fängslande, men låt den inte vara ifred! 2008.10.02 Gert Franzén
             Tinnerö, stensträngsland
Östergötlands Fornminnes- och Museiförenings guldmedalj 1994
Gert Franzén är en skarp fältarkeolog som delar, eller snarare överträffar, de historiska kulturgeografernas sätt att läsa landskap. Det är tydligt att ben, ögon och hjärna sätts i arbete när Gert tar itu med ett stensträngssystem
                                      
                                         Prof. Mats Widgren
 
OBS ! Nya adresser US Patent 424 1765